Jag läste om en man som hade sett en far ta farväl av sin dotter på en flygplats.
Han blev så  nyfiken  på ett uttryck som fadern hade sagt att han var tvungen att fråga om frasens mening.
Han fick en förklaring på orden:
Jag önskar dig tillräckligt.

Det skulle betyda att man önskar den andra personen ett liv med tillräckligt
med bra saker för att klara av dem.


Nu ska man nog inte förväxla det med det svenska ordet lagom.
Jag tror att tillräckligt är ett alldeles perfekt ord i sig själv.

Kontraster behöver få finnas. Det är de som gör att vi ser skillnad.
Vi behöver inte älska allt.
Men vi kan ibland komma ihåg att tänka på att även den gråaste dagens vemod överskuggas 
ganska snart då solen skiner igen.
Just för att den finns.


Det skulle kunna betyda:
Jag önskar dig tillräckligt med sol för att ge dig ett glatt humör, oavsett hur grå dagen verkar.
Jag önskar dig tillräckligt med regn så du kan uppskatta solen ännu mer.
Jag önskar dig tillräckligt med lidande så att även den minsta glädje i livet kan verka större.
Jag önskar dig tillräckligt med förluster så att du kan uppskatta det du har.
Jag önskar dig tillräckligt med hej för att klara av avsked.



Kanske kan det vara så att vi behöver just tillräckligt.
Och att det står för det som  vi behöver för att kunna dofta, känna, le, skratta, gråta, älska, känna in världen och känna att vi lever på alla sätt..


Tillräckligt för våra egna unika behov.
Men vi behöver inte mer.
För det är liksom- överflödigt.

Och där kommer också en tanke i mig in om det där med att följa sin passion.
På tal om att känna att man lever.

Jag beundrar de som vågar. Som har förstått att det är mer viktigt att trivas än att göra motsatsen.
Att det sista tar alldeles för onödig energi av oss.
Att det första ger underbara vibrationer som sprider sig som ringar på vattnet.

När det gäller jobb. När det gäller olika relationer. När det gäller allt.

Det  känns livsbejakande.
Det liksom bara vibrerar av liv.

Jag är själv en "vågare" då och då.
Men jag är det gärna ännu mer ofta.

Ett stort JA till att bejaka oss själva och det vi brinner för.
Tycker jag.

Det finns en Buddistisk historia om en sköldpadda.
Sköldpaddan korsade ett träsk. Han var täckt med lera när han passerade ett tempel.
Där såg han ett skal av en annan sköldpadda - helt täckt med guld och underbart vackra stenar.
Jag avundas dig inte, tänkte sköldpaddan. Du är täckt med juveler, men jag gör just det jag vill

Jacob Andersen – Angel In My Sleep